Valla Torg

Arkitekter
Magnus Pörner och
Fredrik Pettersson (ansvariga)
Veronica Thorfve
Oskar Forsblom
Felicia David Reppen
Victoria Fabian

Plats
Valla Gärde, Stockholm

Beställare
Besqab

Omfattning
106 lägenheter + 8 radhus

Byggår/status
Planskede samråd

Projektet består av en flerbostadslamell som placeras på det nuvarande torget i Valla Gärde, samt en radhuslamell i rät vinkel norrut från den. I samband med att Årstafältet nu bebyggs i sina norra, västra och södra delar vill man förtydliga det stråk som finns mellan Årsta Torg via spårvagnsstationen Valla Torg vidare ner till den nya bebyggelsen vid Årstafältet och sen upp till Östbergahöjden. För att förstärka detta stråk vill man flytta Valla Torg västerut så att torget hamnar vid detta stråk. Det gamla torget och de två låga butiksbyggnaderna som finns österut rivs och ersätts av de nya flerbostads- och radhus-lamellerna.

Den centrala gatan i området – Sandfjärdsgatan – gör mitt i området en tydlig knäck kring torget och en av lågbyggnaderna idag. Detta gör platsen väldigt betydelsefull för området som helhet, då det är det enda som avviker i en i övrigt välordnad ursprunglig detaljplanplan framtagen av Göran Sidenbladh och Torsten Westman 1959. Paul Hedqvist och Karl Gustaf Brokvist var då arkitekter för några av husen. I planen placeras fjorton-vånings punkthus parvis norr och söder om Sandfjärdsgatan i ett rytmiskt mönster, med låga lameller i fyra våningar mellan raderna av fyra punkthus i riktning nordväst till sydöst.

Vår flerbostadslamell försöker förhålla sig till båda dessa ursprungliga hustyper – den låga lamellen och det höga punkthuset – genom att förena dem i en gemensam form. Vi gör en lamell i plan, men genom att låta den trappa upp från fem våningar i öster till en gavel om tio våningar i väster, som antar proportionerna av punkthusens fasader. Den ökade höjden mot torget förstärker samtidigt det nya torgets betydelse. I den nya detaljplanen ingår även två punkthus norr om torget, som även de bidrar till detta. Radhuslamellen i nord-sydlig riktning ligger längs det nya stråket och bygger dess gaturum med de två nya punkthusen på motsatt sida.

Både flerbostads- och radhuslamellen har tre sidor som är tänkta att putsas för att anknyta till de omgivande putsade husen, men en långsida på lamellerna avviker och kläs med trä- eller skivmaterial.
För radhusen är den långsidan vänd mot stråket i väster och för flerbostadshuset är långsidan en heltäckande balkongfasad mot söder, där varannan balkong vinklas ut i ett diagonalt mönster över fasaden, vilket skapar ett varierat skuggspel. Taken är tänkta att kläs med sedum, då de syns från omgivande punkthus och bidrar till ett mer hållbart projekt.